Thore Enochsson från arrangörsklubben Fredrikshof tog sin första seger i Stockholmsloppet 1933. Han noterade 1.25.46 på den 25 km långa banan som gick runt Brunnsviken med mål på Stadion.


Ett lopp med anor från 20-talet


Halvmaratonloppet genom Stockholm heter sedan 2007 Stockholm Halvmarathon. Tävlingen är dock betydligt äldre än så. Loppet har anor från 1920-talet.
1927, samma år som den första Volvo-bilden byggdes och samma år som Charles Lindbergh blev först att flyga non stop över Atlanten, var det premiär för Stockholmsloppet.




Tävlingen arrangerades av den anrika friidrottsklubben Fredrikshof IF tillsammans med Stockholms Dagblad. Det var Oscar Söderlund, signaturen Glokar Well – en av dåtidens mest kända sportjournalister – som kom med idén till Stockholmsloppet.
Banan mätte 25 km och gick på vägar på Norra Djurgården och runt Brunnsviken. Loppet hade start och mål på Stadion.
1936 var det dock start och mål på Skansen och 1937, -38, -44 och -45 på Fotbollstadion i Råsunda.


Thore Enochsson i täten för Stockholmsloppet 1933, här på Norrtäljevägen vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Ett av de stora långloppen
Tävlingen var internationell och var fram till dess nedläggning 1955 en av de stora begivenheterna inom svensk långlöpning.
Under denna tid vann Thore Enochsson från stockholmsklubben Matteus-Pojkarna Stockholmsloppet fyra gånger (1933-36) och avlöstes sedan av den finländske storlöparen Erkki Tamila som segrade de närmaste tre åren.
På 50-talet blev sedan arbogalöparen Uno Gustavsson tredje man som lyckades vinna loppet tre gånger.

Lilla Maran – Sveriges första halvmara
1962 återupptogs tävlingen under namnet Lilla Maran. Förmodligen var detta det första halvmaraton (21 098 meter) som arrangerades i landet.
Den kontrollmätta banan gick fem och ett halvt varv runt Laduviken. 1968 återtogs så namnet Stockholmloppet. I arrangörsklubben Fredrikshofs klubbtidning rapporterades att "vi med glädje kunde räkna in nästan 300 deltagare, vilket torde vara rekord för ett landsvägslopp i Sverige".
Bland de startande detta år märktes en stor del av den norska långdistanseliten och segern blev också norsk genom Kjell Botten.
I samarrangemang med Stockholms maraton-DM som för första gången anordnades 1969 flyttades Stockholmloppet till trakterna kring Gärdet och Kaknästornet och ändrades till ett parklopp på 14-15 km. Efter ett års uppehåll återkom tävlingen och arrangerades ytterligare sex gånger med i stort sätt samma bansträckning.

Start och mål på Stadion
1977 förlades banan till universitetsområdet vid Lappkärrsbergen och Stora Skuggan, även här i lättsprungen parkterräng. Efter några år flyttades Stockholmsloppet återigen, nu allt närmare sin ursprungliga hemvist, Stadion.
1981-83 arrangerades tävlingen nämligen i Lill-Jansskogen, men det var inte förrän 1983 som start och målgång ägde rum inne på Stadion igen!
Bansträckningen vid samtliga tillfällen var en slinga 4.0 - 4,5 km som löptes tre varv i huvudklassen, utom 1977 då banan var extra publikvänlig och man sprang fem varv på en trekilometersslinga.

Succé för nystarten 1984
På höstkanten 1983 tog Staffan Skog, idrottskonsulent i Turebergs IF, kontakt med Fredrikshofs-ledaren Bertil Carlén. De två började planera för ett halvmaratonlopp på Stockholms gator. Inom friidrottssektionerna i Tureberg och Fredrikshof arbetade man vidare på idén, och så småningom fick man gehör hos Stockholms-Tidningen som ställde upp som medarrangör.
Intresset blev stort redan från början och trots att tidningen lades ned någon vecka före tävlingen kunde närmare 3 000 löpare räknas in till nypremiären 2 september 1984.
Det blev succé för arrangörsföreningarna med mycket beröm från såväl deltagarnas som ordningsmaktens sida.
Tommie Nordh och Åke Eriksson från Fredrikshof delade på segern i loppet.

Världsmästare vinnare i Stockholmsloppet
Några av världens bästa långlöpare vann Stockholmsloppet:
• 1987 segrade en då relativt okänd kenyansk löpare vid namn Douglas Wakiihuri. Tre veckor efter Stockholmsloppet presenterade han sig på allvar genom att bli världsmästare i maratonlöpning.
• 1992 segrade Benson Masya från Kenya. Någon månad vann han det första VM-loppet i halvmaraton som avgjordes i Newcastle. I det loppet tangerade Masya världsrekordet 1.00.24.
• 1997 tog Junko Asari från Japan en överlägsen seger i damklassen. Fyra år tidigare hade hon i Stuttgart vunnit VM-guld i maraton.

S:t Eriksloppet ersätter Stockholmsloppet
Intresset för Stockholmsloppet ökade efter nypremiären 1984. 1985 var 4 354 löpare anmälda och året efter 5 186.
Som mest hade tävlingen över 10 000 anmälda, men trots stora startfält blev ekonomin ansträngd i slutet av 90-talet.
Efter tävlingen år 2000 upphörde samarbetet mellan Fredrikshof och Tureberg. Fredrikshof satsade på Stockholmsmilen – ett 10 km-lopp med start och mål på Stockholms Stadion. Tureberg fortsatte med halvmaraton och startade tillsammans med Hässelby SK och Spårvägens FK S:t Eriksloppet.
S:t Eriksloppet fick en annan bana än Stockholmsloppet med start vid Slottet och mål i Kungsträdgården.

17 163 löpare från 78 nationer 2013
2007 bytte loppet namn till Stockholm Halvmarathon.
2008 var 9 274 löpare anmälda. 30 procent av deltagarna var kvinnor. Över tusen av de anmälda kom från andra nationer än Sverige. Storbritannien var störst med 185 anmälda, följt av Tyskland 182 anmälda och Finland 131 anmälda.

Den positiva utvecklingen har fortsatt:
11 136 anmälda 2009.
13 585 anmälda 2010.
15 158 anmälda 2011.
16 689 anmälda 2012.
17 163 anmälda 2013 vilket är rekord för loppet.

Fler rekordsiffror o 2013 års lopp:
• Löpare från 78 nationer var anmälda.
• 2 559 utländska löpare var anmälda vilket motsvarar 15 procent av deltagarna.
• 6 512 kvinnor var anmälda. Det innebar att 38 procent av de anmälda var kvinnor.

Läs mer om Stockholmsloppet 1927 – 1936



2011 ändrades banan och fick då start framför Operan och mål på Norrbro.